INTERNATIONALIZED TOP LEVEL DOMAINS
|
|
|
Internationaliserade toppdomäner har sedan år 2010 blivit en realitet på internet. Det betyder att de länder vars skriftspråk inte är latinskt, ändå kan använda sitt eget när de ska skriva ut sin landskod vid sökning av webbsidor på nätet. Det är ett stort steg i en demokratisering av internet i stort.
Bakgrund
Toppdomäner kan delas in i olika kategorier. De allra första att skapas på internet var de så kallade generiska domänerna, såsom .com och .org. Med tiden har de blivit alltfler och domännamnen antyder en viss inriktning på själva verksamheten som innehar webbadressen. En generisk domän innehåller minst tre bokstäver. Den andra stora gruppen toppdomännamn är landsdomänerna. De innehåller två bokstäver som motsvarar deras ISO-beteckning.
Latinska alfabetet
Alla toppdomännamn har under internets korta levnadshistoria skrivits med det latinska alfabetet oavsett vad språket som gäller i det aktuella landet har haft för skriftspråk. Det har varit en exkluderande ordning, vilket gjort att många länder önskat sig toppdomäner skrivna på sitt eget språks skrifttecken. Men så länge koderna i toppdomänerna skrivits som de gjort, har inte något annat än de latinska bokstäverna varit möjliga.
Varför internationaliserade toppdomäner?
För oss i Sverige har det vanligen inte varit några större problem med att det är det latinska alfabetet som använts vid toppadressering. Vårt egna svenska alfabet bygger på detta, och undantagen har varit få. Däremot har det varit en begränsande faktor i många andra länder. I länder där helt andra teckenuppsättningar används för skriftspråket har det i praktiken inneburit att personer som inte kunnat engelska eller haft engelska tangentbord varit uteslutna från internet, i alla fall delvis.
Frågan om internationaliserade toppdomäner är således en politisk och demokratisk fråga. Ska man verkligen behöva kunna ett helt främmande alfabet bara för att kunna surfa på nätet? För många har så varit fallet. Tänk dig själv att behöva skriva in de kinesiska eller arabiska tecknen i sökningen för att hitta fram till Ikeas hemsida.
å, ä och ö
Faktum är att även de svenska användarna och företagen har påverkats av att det latinska engelska alfabetet varit det förhärskande på internet. Å, ä och ö var länge uteslutna i företags, organisationers och privatpersoners domännamn, vilket gjort att många fått ersätta dessa med a eller o i webbadressen. Lite trist kan tyckas.
Men år 2003 blev en viss form av internationaliserade domäner möjliga, om än inte själva toppdomänens. Detta påverkade inte minst svenska webbsideadresser. Det blev då möjligt att skapa domännamn som innehåller bokstäverna å, ä och ö. Det här implementerades snabbt av .nu och även av .se. En början till internationalisering av domännamnen hade tagit sin början.
Förändring i kod
Egentligen handlar möjligheten om att lägga in specialtecken om att dessa tecken automatiskt översätts till latinska bokstäver samt siffror så att rätt IP-adress kan hittas. Marockos nya toppdomän heter till exempel .xn—mgbc0a9azcg när den översatts från det arabiska skriftspråket till en läsbar riktare mot en IP-adress. Denna konvertering kallas Punycode och är standardiserad.
Specialtecken i toppdomänen
ICANN, öppnade år 2010 även upp möjligheten för internaionaliserade toppdomäner. De första att öppnas var alla på arabiska och gällde landskoderna för Egypten, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten. Det skedde i maj år 2010. Under juni månad öppnades än fler toppdomäner upp.
Bruket av de olika alfabeten har gjorts praktiskt möjligt med samma typ av kodning för specialtecknen som skett för till exempel å, ä, ö i de svenska domänerna. Introduktionen har bemötts mycket positivt på marknaden, även om det tagit sin tid. Nu kan till exempel toppdomäner för Kina, Hong Kong och Indien skrivas in med det nationellt använda alfabetet alternativt teckenuppsättningen för skrift. Den absolut populäraste har blivit den ryska. Här har över 500 000 adresser redan registrerats.
|
|
|
|
| DOMAIN SEARCH |
 |
|
 |
| TLDS / PRICES |
 |
|
 |
| NEWS |
 |
|
|