Handel och registrering av
domäner är inte alltid helt etisk eller ens lagligt. Fenomen som cybersquatting,
typosquatting och domain tasting genererar stort förtret bland varumärkesinnehavare på webben. Under 1990-talet skedde ett antal stämningar av framför allt amerikanska företag som upplevde sina varumärken stulna på nätet. Anledningen var att deras namn fanns med i domännamn som togs av andra köpare. Dessa domäner erbjöds sedan till försäljning till företaget som ägde varumärket, gärna till en svindlande summa.
Till slut fick myndigheterna gripa in för att reda ut begreppen. Lagen anger att cybersquatting är förbjudet. Det innebär att den som medvetet snor åt sig någon annans varumärke som domännamn för att sedan tjäna pengar på namnet begår en olaglig handling. Det är även olagligt att hjälpa en sådan domän att tjäna pengar, så det går inte att få annonser via Google, Yahoo eller Ask.com. Det handlar egentligen inte om att det är olagligt att inneha själva domänen. Det olagliga är att använda ett annat företags varumärke för att själv tjäna pengar. Vissa toppdomäner har löst problemet med att en adress enbart säljs till den person eller företag som kan visa att de har rätten till namnet.
Typosquatting kan vara svårare att komma åt för företagen. Det handlar om så kallade fulregistreringar. Då registreras avsiktligt ett domännamn med en felstavad variant av ett varumärke för att kunna locka till sig trafik. Den som någon gång stavat fel på en stor webbadress märker ganska ofta att de hamnar på en sida full med reklam. För en företagare och en privatperson kan fulstavningen ge en god inkomstkälla i form av en webbplats med reklam. Här finns inga direkta möjligheter att stoppa verksamheten, mer indirekta former.
Domain tasting är ytterligare ett fenomen som inte ses som något positivt inom domänhandeln. Det är en möjlighet för registrarer och andra att boka upp ett befintligt domännamn vars avtal nyligen löpt ut och sedan pröva om adressen är intressant nog. Det sker genom en automatisk process genom en registrar och sedan erbjuds en prova-på-tid på fem dagar, något som är legio i branschen. Den automatiska programvaran avläser under prövotiden hur mycket trafik sidan genererar liksom möjliga intäkter via t ex Google Adwords. Om sidan är intressant nog köps den upp, om inte lämnas den tillbaka under ångerperioden. Det har visat sig att företag använder detta för tusentals sidor åt gången för att sedan sålla ut de mest intressanta. ICANN har därför beslutat att de som lämnar tillbaka en domän behöver betala en avgift. Det har förhindrat många domain tasting-försök då det helt enkelt inte lönar sig längre.
