Det finns ett flertal olika typer av toppdomäner i världen idag, vilket under Internets framväxt har märkts på den ständigt ökande mängden av avslutningar i domännamnen, från landskoder som ”
.se” till mer originella varianter som ”
.mu”. Det finns idag ca 300 toppdomäner på Internet.
Toppdomännamn grupperas idag av IANA (Internet Assigned Numbers Authority) enligt följande:
- Nationella domännamn (ccTLD), och
- Generiska, eller allmänna, domännamn (gTLD)
Ursprungligen delades toppdomänerna in i tre olika grupper: länder (ccTLD), kategorier och multiorganisationer. Under kategorigruppen låg till en början toppdomänerna ”
.gov”, ”
.edu”, ”
.com”, ”
.mil”, ”
.org” och ”
.net”, som en samling av de mer allmänna domännamnen. Allt eftersom Internet växte ökade dock efterfrågan på nya
toppdomäner. Särskilt så var fallet i ”kategori”-gruppen, där de ursprungliga namnen varken ansågs räcka till och eller användas till sina ursprungliga syften.
Idag har tillväxten av toppdomäner avtagit och under de senaste sex åren har fler ccTLD:s etablerats än det har gTLD:s.
ccTLD
ccTLD står för ”Country Code Top-Level Domain” och betyder bokstavligt talat ”Landskodstoppdomän”. Detta kommer sig av att länders toppdomännamn i regel är baserade på de två bokstäver långa landsförkortningarna satta av ISO (International Organization for Standardization). Det finns dock ett fåtal undantag, som till exempel Storbritanniens ”
.uk”, istället för den egentliga ISO-förkortningen ”GB”. I dagsläget finns det 248 ccTLDs.
Ett flertal ccTLD:er används idag även i kommersiellt syfte. Ett vanligt exempel i Sverige är ”
.nu”, som ursprungligen är landskoden för Niue, en önation i södra Stilla Havet. På samma sätt används ofta Tuvalus ”
.tv” för TV-stationer och Kongo-Kinshasas ”
.cd” för olika cd-handlare och musikaffärer. Staten har i sådana fall gått ihop med organisationer som till exempel VeriSign, för att tillsammans marknadsföra och sälja sina domännamn. Det händer även att liknande namn uppköps för privatpersoners egna kosmetiska syfte, där till exempel disc-jockeys köper ett domännamn hos Djibouti, för att kunna ha ”
.dj” som toppdomän.
Tester har påbörjats under den senare delen av 2009, där länder med alternativa alfabeten eller bokstäver (bl.a. Ryssland, Frankrike och Kina) ska kunna använda sina egna tecken i sina toppdomännamn.
gTLD
Generiska toppdomäner delas idag in i tre kategorier:
- Icke-sponsrade toppdomäner
- Sponsrade toppdomäner
- Infrastrukturella toppdomäner
Icke-sponsrade gTLD:s är toppdomäner som är etablerade för det globala Internetsamhället, och är bundna enligt policys etablerade av ICANN (Internet Corporation for Assigned Names and Numbers).
En sponsrad toppdomän, även förkortat sTLD, är en toppdomän som tjänar en specifik grupp i samhället. Grupperna delas in i olika intresseområden, såsom etniska, geografiska, professionella, tekniska etc. Ett exempel på en sTLD är ”
.travel”, som då styrs av Tralliance Corporation, som i sin tur ser till att endast resebyråer, flyglinjer, hotell o.s.v. använder domännamnet.
Det finns idag bara en infrastrukturell toppdomän. Detta är den första och ursprungliga toppdomänen ”.arpa”, som ursprungligen etablerades som en temporär testplattform. Efter ett flertal överväganden bestämdes det att den skulle finnas kvar, även om dess ursprungliga syfte är utfört. I vissa kretsar betraktas ”.arpa” inte som en gTLD, utan snarare som en egen form av infrastrukturell toppdomän.
